När kärleken känns!

Att vara mamma till en fotbollstokig snart 12- åring är obeskrivligt bra, att inte vara behövd på samma sätt gör lite ont på ett sunt sätt.
Kompisar är fokus för mitt lilla hjärta nu, gärna mest hela tiden, men stunderna när han vill krypa upp hos mammi är där också… Är glad att han har vänner, mod & trygghet!

Vi tittade tillsammans idag på bilder när han var mycket liten, skrattade & grät en skvätt när vi hittade bilder på vår älskade katt som han växte upp med & som vi miste i en tragisk olycka förra året!

Ikväll tog jag en kvällspromenad & en date med vår Nick på mälarpaviljongen såklart!
När jag kom hem frågade León hur jag haft det (han har kompis- sova över playdate) jag berättade att jag träffat en underbar ny vänskap som heter Daniel, som sysslar med musikaler & bor på lilla Essingen.
Jag bara älskar hur León lyssnar & blir glad för min skull!

Jag tror på att se alla vackra ögonblick som störst & bäst!
Idag kom älsklingen hem ifrån jobbet, jag hade slängt ihop lite Bruschetta, pasta m, tonfiskröra & han ler med de där leendet som bara JAG får & utbrister: jag trodde inte man kunde ha det så här bra i ett förhållande!!!!
Sheraton i all ära men lite tonfiskröra & blickar av kärlek är minst lika härligt!

Jag vill tacka livet…

20140601-002840-1720282.jpg

20140601-002838-1718198.jpg

20140601-002836-1716641.jpg

20140601-002837-1717467.jpg

20140601-002839-1719166.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *